Det röda monstret.

Min lille son hade i höstas en riktig mardröm och han vaknade gallskrikandes. Mitt hjärta hoppade ur bröstkorgen och med adrenalinet sprutandes ur öronen rusade jag in i hans rum. Jag hade aldrig hört honom så rädd. 
Det visade sig att ett rött monster hade skrämt slag på honom och han vägrade blankt gå och lägga sig i någon säng. Han darrade och grät och blev uppskrämd av varenda skugga. Det tog mig mer än två timmar innan jag lyckades lugna honom så att vi somnade på soffan. 
Efter det hade han sovproblem ett tag. Han ville inte alls gå och lägga sig och blev nervös så fort vi släkte lampan. Från att ha sovit riktigt bra och länge om nätterna vaknade han nu flera gånger per natt och ropade efter oss. Det pågick i ca två månader. Sen lugnade både nattningar och nätter ner sig och övergick i det normala. 

I natt kom det röda monstret tillbaka. 

Men den här gången skrek han inte lika hysteriskt och jag blev inte heller lika överrumplad. Den här gången pratade vi om monstret och jag förklarade att JAG minsann INTE var rädd för monstret! Jag skulle prata med monstret och skrämmas tillbaka. Med mycket kramar och skoj lugnade jag ner honom och vi lade oss i min säng. Då vaknar min dotter av en mardröm. 😳
Tydligen har jag vänt upp och ner på henne i drömmen fast hon inte ville det.
Så det var bara att lyfta in henne också i min säng. 

Där satt jag med två uppskrämda barn och mannen borta över natten. Klockan var 01.28 när han vaknade första gången. Nu var klockan 03.14.
Alltså krävdes det lite extra ansträngning framför badrumsspegeln i morse. 
Den här alltså. En klassiker utan dess like. Yves Saint Laurent "Touche Éclat". Schwain-dyr men har man tur så är maken lite lyhörd och plockar upp ett dubbelpack på en av sina resor. Värd varenda krona mornar som denna, tro mig. Den fick t.o.m följa med till jobbet. Bättre att ta det säkra före det osäkra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0